Caminon, Spanien, Spirituellt, vandring

It´s six o´clock, time to get up

Dag 4.

Den holländska volontären går genom längorna med sovbås och slår på något som skramlar. Ljudet når knappt fram till mig, jag är långt inne i drömmens värld, men ljuset tänds och de andra runt omkring mig börjar röra på sig. Vår lilla grupp tar det lugnt, skakar våra sidenlakan, hämtar vår icke torra tvätt i källaren och nitar fast den på ryggsäckarna med säkerhetsnålar. K har legat i överslafen, symboliskt instängd av mitt tvättsnöre för att inte ramla ner och har överlevt natten. Jag tror hon har sovit hyfsat gott också.

Vi tömmer skåpen, J ger sig iväg med klassiska hälsningen ”it was nice sleeping with you ladies” och våra kängor står kvar där på hyllan i entrén bland alla andras skodon. Vi var inte riktigt tillfreds med att lämna dem där, men det är bara att följa de regler som gäller. Idag har vi inte beställt frukost, vitt bröd med smör och marmelad är inte vår grej, så vi hoppas på ett något bredare utbud på första café. Eller ännu hellre, ett inköp från en ”supermercado”.

Vandringen börjar, det är inte riktigt ljust och vi går i en tunnel av djup grönska. Djur gömmer sig bland bladen och flyr undan vår ankomst, vi förstår inte riktigt vad det kan vara för djur. Fåglar, möss, ödlor … Efter några kilometer kommer vi fram till det utlovade caféet och får gott kaffe och te, men så mycket annat än vitt bröd finns inte att tillgå. Dock får vi dem att lägga ost på brödet.

Mitt över gatan ligger ett ”supermercado”, det är tänt och folk som rör sig därinne. Vi travar in och hittar massor med goda produkter vi vill köpa, tills någon talar om för oss att det är stängt. Öppnar inte förrän klockan 9.00. Det visar sig att det är så i alla de byar vi besöker längs leden, så vi lär oss att försöka hitta bröd och ost på kvällen, innan de stänger istället. Men i avsaknad av kylskåpsförvaring önskade vi att det var öppet tidigare på morgonen. Trots allt går det att vandra väldigt långt med bara vitt bröd och marmelad i magen, vilket jag aldrig skulle gjort i Sverige. Nu har vi förstås en hel del reservproviant i ryggsäcken, nötter och choklad och sånt´ och L bunkrar med både frukter och dadlar, men konstaterar att de väger väldigt mycket.

Idag ska vi förflytta oss en sträcka på 22 kilometer. Vi går genom flera söta små byar men hittar trots detta inte riktigt något bra ställe att stanna för lunch, utan knaprar på vår medhavda kost. Vi började tidigt idag och snart är det inte mer än cirka en timme kvar till Zubiri som är slutmålet för dagen. K är hungrig och sätter fart för att få mat. Jag är inte riktigt lika känslig för blodsockerfall och tar det lite lugnare. Vandrar in i Zubiri någon halvtimme efter K och hittar henne på en liten krog, lycklig över att äntligen ha fått en stor ”ensalada mixta” och en ”tortilla”. Dessutom har hon hittat sällskap, våra vänner från Orisson, D och P. Jag slår mig ner och beställer samma rätter. Klockan är över två och de serverar egentligen inte mat längre men … Det är fantastiskt gott. Visst var det någon som sa att hungern är den bästa kryddan?

20180914_080319.jpg

Med mat i magen (och en öl förstås) är vi redo att leta upp vårt härbärge för natten. Byn är inte så stor så vi snubblar praktiskt taget över skylten med Albergue Secunda etapa, där vi bokat in oss, tre bäddar i ett fyrabäddsrum med egen dusch och toalett. ”Receptionen” ligger i lägenhetshusets garage där man också kan få tvättat och vi tas emot, efter en viss väntetid, av den unga supergulliga värdinnan. Vi tvättar och vilar i vanlig ordning och går ut för att upptäcka omgivningarna och ta en kaffe. Inte så mycket att se, kyrkan, tre restauranger, ett stängt turistkontor och en massa cyklister vars led verkar gå på huvudgatan genom byn. Det är några som badar i floden vid bron, det ser varmt och skönt ut, så K är lite sugen att få användning för sin bikini som hon bär med sig, men avstår.

Vi är nog lite kinkiga idag för ingen restaurang är riktigt bra, troligtvis åt vi lunch för sent och är inte hungriga egentligen. Vi ser ingen av våra pilgrimskompisar, så vi äter ett enkelt kvällsmål på en uteservering som inte har kvällssol och där det blir kallt, sen handlar vi lite vin och nötter i butiken och drar oss tillbaka till vårt eget rum.

Dag 5. >

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s